- Project Runeberg -  Johan Anders Wadmans samlade skrifter /
439

(1869) [MARC] Author: Johan Anders Wadman With: Johan Gabriel Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Tal i glada samqväm - Törsten, en målning efter naturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

439

krafter och mod. En källa vällde upp för hennes fötter.
Hon drack, och hennes sorg var försvunnen.

Israels kinder *) i öcknen knorrade mot Mosen, då de
voro törstiga. Sedan de fått dricka, följde de honom villigt
på obanade vägar åt det obekanta land, dit han lofvat
föra dem.

Rike mannen, qvidande öfver afgrundens plågor, begärde
ej af Lazarus basilike-salva för sina brännsår: de plågade
honom mindre än törsten. Han tiggde blott en droppe att
läska sin tunga med.

De stympade krigarne på våra slagfält jemra sig ej öfver
smärtan i sina krossade lemmar, ej öfver den annalkande
döden: törsten plägar dem värre än både sveda och
dödsångest. "Gif mig dricka, eller skjut mig för pannan!?’ detta
är oftast deras sista bön till deras segrande kamrater och
läkaren, som förgäfves bemödar sig att förbinda deras sår.

Äfven vi hemsökas dagligen af denna arffiende till vårt
slägte. På hvilans bädd, i nöjets sköte, i kärlekens armar
qväljer han oss med oförsonlig grymhet. Vid tronens trappa,
i fängelsehvalfven, i palatsen och i kojorna, till lands och
vatten — öfverallt — öfverallt rasar härjaren med
infernalisk makt. Magnaten och torparen, prelaten och krögaren,
hundraårige gubben i spisen och nyfödda dibarnet vid moderns
afsinade bröst, alla förföljer han med lika bitterhet. Ingen
dödlig var ännu född, som icke vridit sig under hans
smärtande gissel.

Förnuftet måste vika för hans kraf. Lagarne äro
vanmäktige, då törsten talar, sjelfva girigheten måste öppna sin
lås-pung, då törsten bjuder, och religionen slösar förgäfves
sina mest bevekande grunder på den törstiges öra.

"Drick ej mitt barn -— du är varm!" så läspar den
grågula, hostande tanten till sin af helsa och kärlek
sminkade niéce efter valsen. Förgäfves förmanar och fräser den

*) Kinder: (tyskans) barn. Utgifvaren,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:14:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wadman/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free