Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henry David Thoreau - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
indrivaren, häpen inför denna ovanliga vägran, undrade
vad han rätteligen borde göra, rådde Thoreu honom att
avgå från sin orättfärdiga befattning, men mannen i
fråga föredrog vid närmare eftertanke att inspärra ere-
miten i byhäktet. Thoreau vistades där en som han
själv påstår mycket minnesvärd natt, vilken gav honom
ett utmärkt tillfälle att »se byn och samhället från insi-
dan». På morgonen infann sig Emerson hos fången. —
»Henry, why are you here?» — var den faderlige vän-
nens bekymrade hälsning. — »Why are you not here?»
— genmälte Thoreau enkelt, stark i känslan av att ha
handlat mera filosofiskt och konsekvent än Emerson,
vars kallelse inte låg åt de praktiska protesternas
håll. Episoden avvecklades sedan genom att Thoreaus
syster honom ovetande inbetalade skatten i hans namn,
och eremiten kunde därpå med bibehållen självaktning
återvända till sin sjö och sina furor.
1840, kort tid innan Thoreau flyttade över till Emer-
son, hade transscendentalisternas organ The Dial —
Solvisaren — börjat utkomma. Här fick han ett första
tillfälle att offentliggöra sina poem och uppsatser, — i
början endast sparsamt, ty Margaret Fuller, som var tid-
skriftens redaktör de två första åren, förhöll sig ganska
kritiskt mot honom och refuserade ofta hans produktio-
ner. Vid ett sådant tillfälle avgav hon följande, i trans-
scendental stil hållna, mycket träffande omdöme om
hans personlighet: »Han är kärnsund, av en sällsynt typ,
med klart öga, hjälpsam hand och ädla uppsåt. Han
sätter inga gränser för sitt liv, inte heller för naturens
inverkan på honom själv; han är aldrig av överläggning
och med berått mod påträngande, inbunden, asketisk el-
ler fantastisk. Men han är ännu så länge en ganska kal
kulle, som ljum vårluft inte hittat in till. Vad skulle
likväl någon kamrat just nu kunna uträtta annat än att
i förtid tämja denna väktare bland bergen? Det är bäst
att han lämnas i fred bland den snö han trivs med. Han
förmår känna vänskap, och han skall finna någon fri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>