Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henry David Thoreau - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
som fabelns salamandrar i elden : à la bonne heure, sä-
ger Thoreau, sådant är visserligen svårt att tänka sig,
själv har jag aldrig råkat på något dylikt exemplar, men
må så vara, — Naturen är oändligt rik och vem pejlar
hennes djup eller föreskriver henne gränser : kanske ingå
när allt kommer omkring finansmän och politiker i hen-
nes plan lika väl som pungdjur och svärdfiskar. Han
ber Gud bevara sig för en jord bebodd av idel filosofer.
Det är bland annat på grund härav, som hans lands-
man James Rusell Lowell i sin kvicka men delvis ganska
illvilligt insinuanta essay om Thoreau råkar bygga hela
sin kritik av hans eremitliv uteslutande på en teoretisk
fiktion. Han gör ett nummer av, att Thoreau visst inte
förmådde helt frigöra sig från civilisationens hjälpmedel,
att han slog sig ner endast lumpna sex kilometer från
Concord, att han fick till skänks eller lånade en del ma-
terial, att han alltsomoftast besökte Concord och till
och med ibland åt middag hos goda vänner etc. — var-
med Lowell dels anser sig ha avslöjat Thoreaus vild-
marksliv som humbug, dels tror sig ha fört ett apagogiskt
bevis för att Thoreaus idé överhuvud inte låter sig all-
mänt förverkligas, enär Thoreaus eget högst tvivelaktiga
»återvändande till naturen», i den ringa mån det kan an-
ses ha lyckats, endast möjliggjordes tack vare särskilt
gynnsamma omständigheter. Men Thoreau gav sig över-
huvudtaget aldrig till Walden för att statuera något
exempel i den mening Lowell förutsätter. Han återvän-
de aldrig till naturen på så sätt att han systematiskt av-
skar alla förbindelser med yttervärlden för att tomhänt
och naken bygga upp en existens från början; hans ex-
periment hade inte någon teoretisk vetenskaplig bak-
grund, som när arkeologer leka stenålder, klä sig i get-
skinn och fälla träd med flinta för att komma underfund
med hur herrarna av Neanderthalras hade det ställt för
sig. Thoreaus syfte var ett helt annat, både blygsam-
mare och större : han ville till en början visa att en nor-
mal, händig och förnöjsam människa, som har sig själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
