Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henry David Thoreau - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
att ta hand om och som vill ha tid och krafter över för
intellektuella sysselsättningar, kan leva både hälsosamt
och bekvämt och försörja sig helt och hållet själv med
förvånansvärt ringa arbete utan att gå till några löjliga
asketiska överdrifter. Men framförallt hade han ett per-
sonligt syfte, för honom det viktigare: han ville finna
den miljö eller det plan, där hans andliga vitalitet var
störst, — där han ostörd kunde möta det fundamentala
och eviga. — »Det mest uppmuntrande faktum jag kän-
ner till», säger han, »är att människan genom en medve-
ten kraftansträngning förmår lyfta sig själv till ett högre
plan.–––-Jag vill driva Concord, Massachusetts och
amerikanarna bort ur mitt medvetande och vara vid
klart förnuft någon stund varje dag.–––-Jag önskar
glömma bort en hel del av det vardagliga, alla låga, in-
skränkta och futtiga individer — och därför går jag ut
till denna ensamhet, där tillvarons problem stå klarare
framför mig.» Och i fråga om denna »lyftning till ett
högre plan» skulle det till och med för den ovänlige och
sofistiske Lowell varit hopplöst att söka påstå att inte
Thoreau lyckats: beviset föreligger nämligen i form av
Walden, som redan räknas bland litteraturens klassiska
verk. Kände han sig inte själv ibland som Apollo, som
tröttnat på Admetos’ hjordar och rymt tillbaka till Ar-
kadien för att tävla med Pan på syrinx? Och har han
inte i Walden givit oss full valuta för sin olovliga helg?
Det finns fullt upp av dem som passa förträffligt att
vakta korna och lägga nytt strö i båsen; men vem han-
terar vassröret så bra som han?
»Vi kunna tolerera alla filosofiska riktningar, — ato-
mister, pneumatologister, ateister och teister, — Plato,
Aristoteles, Leucippus, Democritus, Pythagoras, Zoroas-
ter och Confutse. Det är dessa personers attityd mera än
något speciellt meddelande de göra, som drar oss till dem.
Det är sant att mellan dem och deras uttolkare råder änd-
lös tvist. Men om det en gång gått därhän, att man bör-
jat jämföra tolkningar, då ha alla parter fel. Som det är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
