Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Var jag levde och vad jag levde för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intervallerna i en ljum regnstorm under augusti; när luft
och vatten voro fullkomligt stilla men himlen
jämnmulen, hade redan eftermiddagen allt aftonens lugn;
taltrasten hördes runt omkring och frän den ena stranden
till den andra. En sjö som denna är aldrig så lugn som
vid sådant väder; och eftersom den klara delen av luften
endast utgör ett tunt lager täckt av moln, förvandlas
vattnet, som är uppfyllt av ljus och speglingar, själv till
en lägre himmel och erhåller ökat värde därigenom. Från
toppen av en kulle i närheten, där skogen nyligen
huggits undan, sträckte sig en tilltalande utsikt söderut tvärs
över dammen genom en vid inskärning i kullarna som
där utgöra dess strand; de mot varandra sluttande
sidorna gåvo intryck av att en ström flöt bort i den
riktningen genom den skogiga dalgången, men något sådant
vattendrag fanns inte. Jag kunde se i den riktningen
över och mellan de närmsta gröna kullarna till några
avlägsnare höjder borta vid horisonten, vilka voro svepta
i blått. Ja, genom att stå på tå kunde jag fånga en glimt
av de ännu avlägsnare och djupare blåa bergsryggarna i
nordväst, dessa äkta mynt av himlens egen prägling; jag
kunde då även se en skymt av byn. Men åt alla andra
håll kunde jag inte ens från denna utsiktspunkt se över
eller genom de skogar som omgåvo mig. Det är bra att
ha vatten i grannskapet, det förlänar rikedom och nyhet
åt jorden. En fördel med även den minsta källa är, att
när man ser ned i den, vet man att jorden inte är ett fast
block utan har ökaraktär. Det är lika bra att veta, som
att källvatten håller smör kallt. När jag från denna
kulle såg tvärs över dammen mot Sudburyängarna, vilka
jag under en översvämning kunde se upphöjda kanske
genom något hägringsfenomen i den ångande dalgången,
liksom ett mynt syns lyftat i vatten, föreföll mig allt
landet på andra sidan om dammen endast som ett tunt
skal, isolerat och sköljt till och med av denna lilla
vattensamling, och jag påmindes därvid att vad jag bodde
på endast var »torra land».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
