Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Läsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
trodde, att studiet av klassikerna så småningom skulle
upphöra till förmån för mera modärna och praktiska
studier; men den företagsamme sökaren kommer alltid
att studera klassikerna, pä vilket tungomål de än skrivit
och hur åldriga de än må vara. Ty vad äro klassikerna
om inte mänsklighetens ädlaste bevarade tankar? De äro
de enda orakler som inte dött bort, och hos dem kunna
hämtas sådana svar som Delfi och Dodona aldrig förmått
ge. Vi kunde lika så väl sluta med att studera naturen,
under förevändning att den är gammal. Att läsa väl, —
det vill säga att läsa verkliga böcker på det rätta sättet
— är en ädel sysselsättning, vilken ställer högre krav på
läsaren är någon av de övningar som nutiden värderar.
Det fordrar en liknande systematisk övning som atle-
terna underkastade sig, ett livs stadiga strävan ägnad
endast åt detta mål. Böcker måste läsas så omsorgs-
fullt och tillbakadraget som de skrevos. Det är inte ens
tillräckligt att kunna tala det språk på vilket de avfat-
tats, ty det finns alltid en betydande skillnad mellan det
talade och det skrivna ordet, det språk man hör och det
språk man läser. Det första är vanligtvis något flyktigt,
ett ljud, ett tonläge, en dialekt endast, som vi lära omed-
vetet av våra mödrar på djurens sätt. Det andra är det-
tas mognad och erfarenhet: om det förra är vårt moders-
mål, är det senare våra fäders mål, ett reserverat och valt
uttryckssätt, alltför betydelsemättat för att uppfattas av
örat; vi måste födas på nytt för att bli i stånd att an-
vända oss av det. De massor, som under medeltiden en-
dast talade latin och grekiska, voro inte därigenom av
födelsen satta i stånd att läsa de snillealster som funnos
skrivna på dessa språk; ty de verken voro inte avfattade
på deras talspråk utan på litteraturens omsorgsfullt valda
språk. Dessa människor hade ingen kunskap om Grek-
lands och Roms ädlare dialekter; utan själva materialet,
på vilka de stora verken nedskrivits, blev av dem använt
som lump, under det de prisade en billig samtida littera-
tur. Men sedan Europas olika folk hade hunnit förvärva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
