Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Besök och gäster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
dem, var det en tid av överflöd på föda i lägret, och då
fanns intet att klaga på i det hänseendet.
Det finns väl knappt någon plats, där man skall behöva
helt sakna mänskligt sällskap. Under den tid jag levde
i skogarna hade jag flera besökare än jag någonsin eljest
i mitt liv haft; jag menar att jag verkligen hade några
stycken. Jag mötte åtskilliga personer där under gynn-
sammare omständigheter än på något annat ställe. Men
färre kommo till mig i betydelselösa ärenden. I det av-
seendet sållades mina bekantskaper helt enkelt genom
avståndet från byn. Så långt hade jag dragit mig till-
baka ut i den ocean av ensamhet, där umgängets floder
tömma sig, att endast de finaste sedimenten hunno fram
att avlagras kring mig. Dessutom drevo till mig teckenfrån
oupptäckta och jungfruliga världsdelar från motsatt håll.
Vem skulle väl uppenbara sig framför min bostad den-
na morgon om inte en man av sant homeriska mått, —
han hade ett så passande och poetiskt namn, att jag är
ledsen att inte kunna sätta ut det här, — en kanaden-
sare, en timmerhuggare, som kan kanthugga femtio bjäl-
kar på en dag, och vars senaste kvällsmat bestod av
ett murmeldjur som hans hund fångat. Han hade till och
med hört talas om Homeros, — och »om inte böcker
funnes» skulle han »inte veta vad man skulle ta sig till
under regndagar», fast han säkert inte har läst igenom
någon fullständigt sedan många regntider tillbaka. En
präst, som till och med kunde uttala grekiska, lärde
honom att läsa innantill i nya testamentet i hans födelse-
by långt uppe i norr; och nu måste jag, medan han hål-
ler med i boken, översätta för honom Akilles’ förebråel-
ser mot Patrokles för hans sorgsna uppsyn. — »Varför
gråter du, Patrokles, som en ung flicka?» —
»Kanske du ensam bland oss har förnummit ett budskap från
Phthia?
Alltjämt säger man här, att Menoitios, sonen av Aktor,
lever samt Peleus, Aiakos’ son, myrmidonernas konung, —
dessa två gamla, vars död skulle djupt oss båda bedrövat.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
