- Project Runeberg -  Skogsliv vid Walden /
231

(1924) [MARC] [MARC] Author: Henry David Thoreau Translator: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djuren som grannar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

231
förråda sig. Man kan till och med råka trampa på dem
eller ha ögonen riktade på dem under minuter, utan att
urskilja dem. Jag har vid ett sådant tillfälle tagit upp
kycklingar i min hand, och alltjämt var deras enda strä-
van att ligga stilla där, lydiga modern, utan rädsla eller
skälvning. Så fulländad är denna instinkt, att när jag en
gång lyft upp några och sedan lagt ned dem igen, var-
vid en råkade falla på sidan, återfunnos de tio minuter
senare i exakt samma ställningar. De äro inte ofjäd-
rade som de flesta fågelungar utan mer försigkomna och
tidigt utvecklade än till och med hönskycklingar. Det
intelligenta och likväl oskyldiga uttrycket i deras ögon
glömmer man inte snart. Allt förstånd tycks återspeglat
i dem. De ge inte endast intrycket av barnslig oskuld
utan också av vishet, som klarnat av erfarenhet. Ett
sådant öga kom inte till på samma gång som fågelungen
utan är jämngammalt med den himmel som det åter-
speglar. Skogen gömmer inte en sådan ädelsten till.
Skogsvandraren blickar inte ofta ned i en så klar källa.
Den okunnige eller hänsynslöse sportsmannen skjuter
ofta modern vid ett sådant tillfälle och lämnar dessa
oskyldiga djur att falla offer för kringflackande djur
eller fåglar, eller att sakta blandas med de torra blad och
kvistar som de så mycket likna. Det påstås, att när de
kläckts av en tam höna, skingras de genast vid minsta
fara för att gömma sig och gå så förlorade, emedan de
aldrig få höra moderns kallelse att samlas på nytt.
Dessa voro mina hönor och kycklingar.
Det är anmärkningsvärt, vilket stort antal djur leva
vilda och fria fast fullkomligt dolda i skogarna, bibe-
hållande sig till och med i närheten av städer, utan att
någon annan än jägaren misstänker deras närvaro. Hur
fullständigt lyckas inte uttern att dölja sin existens här!
Likväl växer han ut till fyra fots längd, stor som en liten
pojke, utan att kanske ett människoöga någonsin fångar
en skymt av honom. Förr har jag sett tvättbjörn i sko-
gen bakom platsen för mitt hus, och det är möjligt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 11 16:02:19 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/walden/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free