- Project Runeberg -  Skogsliv vid Walden /
239

(1924) [MARC] [MARC] Author: Henry David Thoreau Translator: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djuren som grannar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

239
vi hundra famnar åtskilda, ty jag hade hjälpt till att
vidga avståndet; åter skrattade han högt och länge,
denna gång med mera orsak än först. Han navigerade
så listigt, att jag aldrig kunde komma honom på min-
dre än ett tjugotal famnars avstånd. Varje gång han kom
upp till ytan, vände han sitt huvud åt olika håll och
övervägde lugnt situationen samt valde synbarligen sin
kurs så, att han skulle komma upp där han hade en fri
vattenyta till sitt förfogande och där avståndet från bå-
ten var störst. Det var märkvärdigt, hur fort han kunde
besluta sig och sedan utföra sin plan. Han drog mig
genast med till den öppnaste delen av dammen och
kunde sedan inte tvingas därifrån. Under det han spe-
kulerade ut en plan i sin hjärna, försökte jag att läsa
hans uppsåt i min. Det var ett nätt spel, spelat på ytan
av en lugn sjö, en man mot en lom. Plötsligt försvin-
ner moståndarens spelbricka under bordet, och proble-
met består i att då placera sin egen bricka så nära som
möjligt intill den plats, där hans åter skall komma till
synes. Ibland dök han oväntat upp på fel sida om mig,
efter att så vitt jag kunde förstå ha passerat rakt under
båten. Han hade så goda lungor och var så omöjlig
att få andfådd, att han efter de längsta undervattens-
turer omedelbart dök ned på nytt; och sedan kunde
ingen sinnrikhet lista ut, var under den orörliga ytan
han paddlade iväg som en fisk; ty han hade tid och
skicklighet nog för att hinna göra ett besök på bottnen
där dammen var som djupast. Det påstås, att lommar
ha fångats i New York-sjöarna åttio fot under ytan på
laxöringskrokar; visserligen är Walden djupare än så.
Hur besynnerligt bör det inte te sig för fiskarna med
denne groteske gäst från en annan värld ilande fram
bland deras stim. Likväl föreföll det, som om han för-
mådde beräkna sin väg lika bra under vattnet som ovan-
på, och han var mycket snabbare som undervattens-
simmare. Ett par gånger såg jag en lätt rörelse i vatt-
net, när han nalkades ytan för att endast ett ögonblick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 11 16:02:19 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/walden/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free