Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidigare nybyggare samt vinterbesökare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
att höra, att en sådan plastisk konst alltjämt utövades i
mitt grannskap.
Den senaste invånaren i dessa skogar, innan jag slog
mig ner där, var en irländare, Hugh Quoil, som höll till
i Wymans övergivna hydda, — överste Quoil brukade
han kallas. Ryktet påstod att han varit med som soldat
vid Waterloo. Om han ännu levat, skulle jag låtit honom
gå igenom sina forna bataljer en gång till. Här livnärde
han sig som dikesgrävare. Napoleon kom till Sankt He-
lena, Quoil till skogarna vid Walden. Allt jag har mig
bekant om honom är tragiskt. Han hade ett sätt och
uppträdande, som vittnade om att han sett sig om i värl-
den, och han satt inne med ett större förråd av artighets-
fraser och belevade talesätt än man bekvämt kunde
svara på. Han bar en överrock även vid midsommartid,
emedan han led av frossa, och hans ansikte var karmin-
rött. Han dog på landsvägen borta vid Bristers Hill kort
efter min flyttning till skogarna; jag har därför ingen er-
farenhet av honom som granne. Hans hus undveks av
hans kamrater som ett olycksbringande ställe; innan det
revs gjorde jag ett besök där. På hans upphöjda sovplats
av plank lågo hans gamla kläder, bibehållande kroppsfor-
men efter lång användning; det såg ut som om det varit
han själv. Hans pipa låg sönderbruten på härden, istället
för den skål som bort ligga krossad vid källan. Detta
sista kunde viserligen inte ansetts som någon lämplig
dödssymbol för överste Quoil, ty han bekände en gång
för mig, att ehuru han hört Bristers Källa omtalas, hade
han aldrig själv sett den. Smutsiga kort, ruter kung
samt några spader- och hjärterhackor, lågo strödda över
golvet. En svart kyckling, som dödsboets utredningsman
inte lyckats fånga, svart som natten och tyst som den,
väntade ännu på Reynard1 och hade alltjämt sin sov-
pinne i det inre rummet. Bakom huset kunde man ur-
skilja en trädgårds svaga konturer; den hade planterats
men hade aldrig erhållit någon skötsel, beroende på äga-
1 Rävens namn i djurfablerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
