- Project Runeberg -  Skogsliv vid Walden /
249

(1924) [MARC] [MARC] Author: Henry David Thoreau Translator: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidigare nybyggare samt vinterbesökare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

249
rens ständiga anfall av frossa, ehuru det redan var
skördetid. Den var fylld av malört och brunskära, vil-
ken sistnämnda fastnade i mina kläder som trädgårdens
enda avkastning. Skinnet av ett murmeldjur hade nyli-
gen spikats till torkning på baksidan av huset; det var en
trofé från hans sista Waterloo, men nu skulle han aldrig
mer ha behov av någon skinnmössa eller några varma
pälsvantar.
Nu återstår endast en fördjupning i jorden efter dessa
bostäder, källarstenarna ha begravts, och smultronplan-
tor, vinbärsbuskar, blåhallon,hasselsnår och sumach växa
nu överallt på den soliga grästorven; någon fura eller
knölig ek spirar nu i spiselhörnet, och över platsen där
tröskelstenen låg vaja kanske någon grans grenar. Ibland
kan man ännu urskilja utgrävningen, där förr en källåder
vällde fram; nu gror där torrt och daggfritt gräs; eller
kanske täcktes den väl till med en flat sten under torvan
— för att inte blottas förr än i sena tider, — den gång
den siste invånaren drog bort. Det måste vara en sorg-
lig handling — tilltäckandet av en brunn, — samtidig
med öppnandet av tårars brunnar! Dessa källarfördjup-
ningar, lika övergivna rävlyor, äro allt som finns kvar,
där det engång härskat ett liv av iver och rörelse, — där
»öde, viljefrihet eller sträng förutbestämdhet» fordom
diskuterats i en eller annan form, på en eller annan dia-
lekt. Men allt jag kan lära angående resultaten av dessa
diskussioner, belöper sig till att »Cato och Brister rensade
ull», — vilket är ungefär lika upplysande som de beva-
rade underrättelserna om mera berömda filosofskolor.
Alltjämt blommar den livskraftiga syrenen, en män-
niskoålder efter det att dörr och dörrposter och tröskel
ha försvunnit, alltjämt breder den var vår ut blomtyngda
grenar, som kunna brytas av den dröjande vandraren;
engång planterad av barnhänder i någon liten lektäppa
på husets framsida, — nu ensam vid en vittrad mur på
en undangömd betesmark, — sakta vikande undan för
ny skog : den siste överlevande av en utdöd familj. När

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 11 16:02:19 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/walden/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free