Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
stråna vattnets kanaler, och år för år dricka hjordarna
ur denna eviga gröna ström och skördaren hämtar där-
ifrån i tid dessa hjordars vinterförråd.
Walden håller på att töa upp hastigt. Längs de norra
och västra sidorna löper nu en öppen kanal, som är fyra
famnar bred, och vid östra stranden är den ännu bre-
dare. Ett stort flak har brutits löst från det övriga is-
fältet. Jag hör en sångsparv sjunga från buskarna vid
stranden, — olit, olit, olit, — chip, chip, chip, ehe char,
—- ehe wiss, wiss, wiss. Han hjälper också till att bryta
isen. Hur vackra äro inte de långa bågkurvorna i is-
randen, något motsvarande strandens konturer, men
mindre oregelbundna! Isen är ovanligt hård, beroende
på den sista stränga fast övergående frosten; hela ytan
är strimmig eller vattrad som golvet i ett palats. Men
vinden glider förgäves österut över dess ogenomskinliga
flak, tills den når den levande ytan därbakom. Det är
hänförande att se detta vattenbälte glittra i solen, dam-
mens blottade ansikte fullt av ungdom och övermod,
som om det uttalade något av glädjen hos fiskarna ne-
danför eller hos sanden vid dess stränder. Det hela är
ett silverskimmer som från jättelika fjäll, som om allt
vore en enda levande fisk. Sådan är skillnaden mellan
vinter och vår. Walden var död men har fått liv på
nytt.
övergången från storm och vinter till lugnt och milt
väder, från mörka och dåsiga timmar till ljusa och spän-
stiga, är en minnesvärd kris, som alla ting bebåda. Men
trots tecknen tycks övergången till sist ske ögonblick-
ligt. Plötsligt fylldes mitt rum av ljus, ehuru kvällen
var inne och vintern fortfarande hängde över huset och
taket dröp av slaskregn. Jag såg ut genom fönstret, och
se där! — på samma plats där i går låg kall grå is, fanns
nu den genomskinliga dammen, redan så lugn och full
av hopp som under en sommarafton, — återspeglande
någon sommarsky i sitt vatten, ehuru ingen sådan fanns
på himlen, som om den haft någon förbindelse med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
