Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Var står det skrivet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att hon icke evigt och ohjälpligt måtte drabbas av den Guds
vrede, som är över synden o. s. v.
Sedan jag hade skrivit denna predikan, sammankallade jag
tvenne bröder i Umeå, guldsmeden Linderoth och handlanden
G. T. Saedén, till vilka jag hade synnerligen stort förtroende.
Jag läste mitt manuskript för dem. De blevo både förskräckta
och glada och Saedén sade mig dagen därefter, att han icke
under natten kunnat få en minuts sömn bara för glädjes skull.
Emellertid funno de, att åtskilligt behövde förtydligas och
delvis även korrigeras. Med anledning därav skrev jag om min
predikan, sammankallade ånyo samma vänner och läste den
för dem. De funno henne nu mera tillfredsställande men hade
ännu anmärkningar att göra, som jag också fann befogade.
Därför skrev jag om predikan ännu en gång. Därefter kallade
jag på de två bröderna och läste den för dem. Nu voro de
alldeles tillfredsställda. Och så sände jag min predikan till
trycket.
De två nämnda bröderna kommo dock snart på andra
tankar. När det blev buller om predikan, blevo de rädda. Det
syntes dem orimligt, alt jag skulle ha funnit ett ljus, som
varken Luther eller Rosenius hade sett. Många gånger darrade
jag också själv för denna tanke, och jag kände, vad Luther
på ett ställe säger om sig, att ibland alla anfäktelser, som han
utstått, var ingen svårare än den, när papisterna sade: »Alltså
skulle Gud ha låtit kyrkan under århundraden fara vilse
för att äntligen uppenbara sanningen för dig, en fattig
tiggarmunk.»
C. O. Rosenii änka kände sig först glad över predikan, men
så kom Oscar Ahnfelt till Stockholm. Han var mycket
uppbragt. Från den tiden blev det hans huvudgöromål att
bekämpa denna i hans ögon så ytterst katter ska och farliga
uppfattning. Det gällde ju såsom evangelii kärna, att Gud
hade avstraffat hela världens synd på Kristus, så att ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
