Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O, jag vet det, och ser åter
Efter en försvunnen hamn,
Likt ett röfvadt barn som gråter
Till den moderliga famn.
"En gång dock" — jag ofta talar,
Svärmande, inför mig sjelf:
"Står ditt mål i dina Dalar
Och din hydda vid dess elf."
"En gång trygg, då blixten gnistrar
Kring de mägtigas palats,
Du bland Dala komministrar
Äfven får din sälla plats."
O, så talar jag, och rifver
Seglen under ångstfull bön;
Men den döfva stormen drifver
Julien utåt vilda sjön.
Och jag irrar, och jag svärmar,
Och jag sväfvar af och an,
Mig alltmer från kusten fjärmar,
Der min kosas fyrbåk brann.
Fåfängt mot sitt öde spjerna,
Fåfängt strida mot dess lag!
Hvart hon leder mig, min stjerna,
Det vet himlen, icke jag!
Men hvartut hon mig ock leder
Skall jag minnas er så väl,
Skall hvar tanke sänd till eder
Tända glädjen i min själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
