Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den enas var den andras vilja:
Ho djerfdes att de såta skilja,
Der de framgingo hand i hand?
Hvem var den ande, som förmätet,
Med brott mot mensko-majestätet,
Slet deras kyska slägtskapsband?
Despotens, fanatismens yra
Böd menskan tro, förrän hon tänkt —
Att sjelf beplundra eller styra
En verld, i midnattsmörker sänkt.
Med sveda från hvarann de rycktes;
Hvar gick sin bana, enslig, tung.
Tungt öfver menskors fortgång trycktes
Inseglet utaf nattens kung.
Kring staters grus den ena snafvar,
An stängs hon inom klostergrafvar,
I dok af stela dogmer skymd;
Från himlen stött, den andra slinter
I tingens skumma labyrinter,
An yrar i en tanktoin rymd.
Förtryck och mörker och förvirring
Omsluta en olycklig jord,
o
At otrons blindhet, vantrons irring
Och våldets jern till lekboll gjord.
Och slägter uppstå, slägter stupa
Och tiden flyr och återflyr;
Men ingen dagning ur den djupa,
Ogenomträngda natten gryr.
Den blixt, som Vatikanen slungar
Utöfver jordens folk och kungar,
Upplyser blott en vidsträckt graf.
Skygg lyfter menskligheten vingen,
Att evigt fly frän jorderingen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
