Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och lemna qvar tyrann och slaf. —
Hvad mer! om till ett blindadt slägte
En fridsam stråle stundom bröt,
Om det sin boja såg och bräckte,
Men henne i en annan böt? . . .
Hvems är den hand, som öppna mägtar
Det bistra föngslets plågorum,
Der himlens Förstfödde försmäktar,
Förställd och trånande och stum?
Filosofins det är, som lärde
Sin gräns och sina krafters värde,
Som — hur hon föll och återföll
Ur sinnets dröm i tankesvindeln —
Ifrån sitt öga löste bindeln;
Men hjertats helga rätt behöll.
"Jag vill min syster återfinna,
"Min möda var för hennes skull
Så talte sanningens gudinna,
Och såg sig om så kärleksfull.
Och synade omkring naturen;
Dess eldblick delte tidens natt,
Der, lik en nunna inom muren,
Den himmelska i mörkret satt.
Vidskepelsen för hennes fackla
Försprids och flyr; de grunder vackla,
På dem papismen rest sin thron;
Ur villans, fördomens förskansning,
Står fram, med återhemtad sansning,
Allfaders dotter, religion.
Så mild hon sjönk från himlars boning
Och för Messiæ anda stod,
Ledd utaf kärlek och försoning,
Och följd af hopp och tålamod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
