Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
Bär Ceres’9 håfvor fram, af böljan genomblötta,
Och torkar dem vid eld, och mellan stenar mal.
■
Eneas mellertid en klippa, hög och kal,
Bestiger, hvarifrån, vidt öfver hafvens sträcka,
Han hvälfver ögat kring och hoppas att upptäcka,
Om Antheus på dess rymd med Kapys drifver än,
Och tvåroddsbåtarne, som buro Frygiens män,
Och Kaici stolta staf med vapnen på sin spegel;
Men på det vida haf fanns ej ett enda segel.
Tre hjortar såg han blott, som irrade sitt lopp
Kring kusten, dem likväl en talrikare tropp
I dalens bete sågs på afstånd eftertåga.
Han fattar straxt sitt stånd, och, gripande sin båga,
Som af Achates bars, han slungar pilen först
Emot härförarne, som yfvigast och störst
Uppburo sina horn. De andra, hufvudstupa,
Vid höfdingarnes fall sig bäfvande fördjupa
Längst in i skogens natt. Eneas, i begrepp
Att jemna offrens tal med sina frälsta skepp,
Förföljer dem tills sju nedstörtat för hans pilar.
Derpå med sitt förråd han ner till hamnen ilar:
Och, sen han skiftat det bland sina följesmän,
Tillika med det vin, som af Acest, hans vän,
Till afsked var förärdt, när de från Kreta foro,
Han talar sålunda, att stilla deras oro:
"Kamrater! drabbade af tyngre slag förut!
En gud förlänar väl på detta ock ett slut.
Mot er, ur afgrundsgap, en vredgad Schvlla tjutit,
Kring er sin hemska natt Cyklopers kula slutit:
Följagen farhågan, fördragen ödets tvång!
Det blifva skall en fröjd att minnas allt en gång.
Fast under hårda prof, och faror och förluster,’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
