- Project Runeberg -  Wandrings Minnen / Del 2. 1834 /
92

(1833-1835) Author: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 92 )

Don aj Februari.

Det var cn vacker vårmorgon , då vi företogo den
romantiska vandringen till Petrarcas graf vid bynAr^ua,
tolf Italienska mil från Padua. Vi vandrade alltjemnt
utmed stränderna af i» ren tan 5 vårlärkorna drillade i skvn
ocli bortom de lyckliga fälten, soin tycktes le
föryngrade i sin gröna drägt, sågo vi Alperna, fjell vid Ijcll,
liöja sina snöbetäckta hufvuden mot den blåa himlen.
Inbillningen ägde här en rik verld vid åsynen af på en
gång vårens liflighet och af vintrens hvila, och vid
minnet af fordna tider, som uppenbarade sig i en
halfsjnn-I;cn ruin’, eller vid anblicken af den prakt, i nya,
lysande Villas, som sednare tidehvarf fordrat af konsten.
Slott och byar lågo, såsom nästan alltid i detta land,
invid hvarannan, och skänkte landskapet ett ökadt utseende
af rikedom. När och fjerran hördes klockornas ljud,
som kallade iubyggarne till Gudstjensten , och
landsvägen vimlade af byfolk, som, smyckadt i
Ilelgdags-dräg-tcr, vandrade till kyrkan. Frankomne till arcjuu sågo
vi Petrarcas hus, beläget på spetsen af en kulle, öfver
en skön däld, hvilken genast erinrade oss om de vackra
raderna af honom, troligen skrifne för denna dal:

och oin J ej förman lösa eder tungas hand, för att tacka eder
Välgörare, sä gifven åtminstone tecken af eder vördnad! Bojen
cr vid Hans höga namn!" — Vid dessa ord, O under! — ocli
liksom fiskarne ägt mensklig omdömes-förmåga — höjde de
sina hufvuden med uttryck af den djupaste vördnad och
religiös hyllnings-betygeUe, samt rörde kropparne med
tillgifven-hets-tecken, lika säsom för att lemna deras bifall at hvad
den välsignade fadren S:t Antonio hade talat."

Legenden tillägger, alt dä jemväl cn mängd otrogne, som
varit tillstädes vid underverket, derigenom blifvit omvände,
hade S:t Antonio, vid talets slut, välsignat fiskarne och bedt
dem återvända till deras hem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:18:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wandringsm/2/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free