Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Tékonseljen» har - vill det synas mig - hittills icke
vunnit nog beaktande. Må vara, att fru Lenngren på
senare år, då hon själf var en hushållsaktig och
hushållsintresserad matrona, fördömde detta poem, på grund af dess
tendens mot de i hushållsbekymmer och skvallersjuka
alldeles drunknande fruarna. I hennes egen vitterhetshistoria är
poemet förtjänt af den största uppmärksamhet, såsom redan
Franzén antydt; och på »Tékonseljen» kunna lämpas de gamla
orden: »Ex ungue leonem». Här framträder redan satirikern,
visserligen icke genast med den elegans, den smidighet i
form och den skärpa i epigrammatisk udd, som utmärka
den mogna skaldinnan, men den säkra blicken, den
medfödda kvickheten, den sällsynta komiska målaretalangen
yppa sig redan i poemets första version, som ännu endast
visar den versifikatoriska talangen i sin linda, och som är
mera rått tillyxad. Eljes kan det icke nekas, att de båda
äldsta versionerna i viss mån äro nog så friska,
ursprungliga, mera direkt på sak än den senaste.
Om läsaren närmare jämför dem, skall han finna, att
i första texten dialogtonen är förherrskande, under det att
i den år 1777 offentliggjorda skaldinnan mera refererar.
Detta meddelar naturligtvis åt den förra en mera direkt
prägel, liksom färgerna där äro starkare påbredda, ibland
t. o. m. nog bjärta. Detta gäller särskildt stroferna 8-15
i första versionen och stroferna 8-19 i andra, som drastiskt
skildrar kältet på pigorna och klagomålet öfver deras
dålighet, något som synes vara rent af fotografiskt återgifvet
äfven med de gängse skällsorden: »aset», »usla stycke»,
»miserabel kåna», och som vidare gifva en framställning af
den diffusa konversationen vid ett kafferep med allt dess
ologiska huller om buller (jmfr I strof 13-15). Denna
senare egenskap ger for öfrigt åt versen en oreda, som
föranledt, att de eljes lyckade stroferna strukits i den
slutgiltiga texten. Emellertid lemnar det sedan utelemnade en
bild af det dåtida lifvet i medelklassens kretsar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
