- Project Runeberg -  Anna Maria Lenngren / Första utgåvan. 1887 /
76

(1887-1917) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Här vissnat har en blomma skön,
En vän, den älskad var af alla,
Och den med skäl vi kunnat kalla,
En värdig prydnad i vårt kön.

Så njut min vän den sälla trefnad,
Du, som så snart gick hem i frid,
Men minnet af din vackra lefnad,
Hos oss förvaras all vår tid,
Oss ljuflig tröst den sanning ger
Att när vi sälla målet hinne,
Vi dig i himlen åter finne,
Och evigt aldrig skiljas mer.»


Man märker här tydligen de första stapplande stegen
af den unga författarinnan. Poemets naiva ton, dess allt
annat än lediga versifikation låta oss föga ana den blifvande
skaldinnan — såsom särdeles svaga märke man tredje strofens
andra rad samt den sista strofens slutrad. Emellertid äger
poemet ju ett visst litterärt historiskt intresse, såsom det
första kända alstret af den då 17-åriga flickans skaldskap,
och vittnar i öfrigt om att hemmets religiösa åskådning
då ännu också fullt var hennes.

Poemet blef, märkligt nog, 7 år senare aftryckt i
Göteborgs »Hvad Nytt», utan angifvande af att det legat så
länge i dvala. Samma tidning hade dock redan år 1774
meddelat ett vida mognare ehuru nog mycket retoriskt
poem af henne, en samma år i Upsala offentliggjord

        Klagan vid demoiselle Anna Maria Bobergs graf.

»Kom, dygdens vänner, hit till denna tysta graf!
En blödig klagans ljud i dystra fotspår följer;
Se här en sluten grift en bleknad lemning döljer,
Se här en ädel vän, som största fröjd mig gaf.

Som blommans täcka färg en dubbel vällust ger,
När söta ångors kraft dess ljufva fägring höjer;
Så äfven dygdens glans ett större värde röjer,
När ungdomseld med vett man i förening ser.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:19:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/warlenng/1887/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free