Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Originalet till Lucile var en enaktskomedi på vers af
Marmontel med inlagda arior af Grétry.
Marmontel - en vän af Creutz - ansågs vid denna
tid såsom en af franska litteraturens stödjepelare. Han var
född år 1723, hade börjat sin bana som hofpoet, under
Voltaires beskydd, samt en kort tid varit utgifvare af den
officiela litteraturtidningen Le Mercure. Hans tämligen
medelmåttiga tragedier och hans mycket berömda »contes
moraux», banade honom 1763 väg till franska akademien,
hvars ständiga sekreterare han blef. Han skref under sin
akademietid dels några vällyckade texter till operor med
musik af Grétry, och dels ett par romaner för toleransen
och mot den religiösa fanatismen.
Mamsell Malmstedt omflyttade ej mindre än tre af hans
dramatiska verk till vårt språk: Lucile, Zemire & Azor
och Sylvain.
Hvad Lucile beträffar skedde det på uppdrag af hertig
Karl af Södermanland, och stycket uppfördes första gången
d. 19 Juni 1776. Själf musikaliskt begåfvad, anlitade
mamsell Malmstedt dock hjälp af hofsekretaren Lalin att lämpa
musiken efter de svenska orden. Att härvidlag understundom
det kräfdes någon omkomponering synes framgå, om man
t. ex. jämför i en aria i franska och svenska texterna:
| »Ah ma femme, qu’avez vous fait? Méchante mére! De la misère Voilà l’effet. | Ack min Marianne,
hvad har du gjort? Månn’ denna sorg jag vänta bort? |
| La pauvre enfant, quelle pitié! Elle a pour moi tant d’amitié Et moi je viens lui percer l’âme. | Min dotter, ack, hvad gruflig smärta, Du litar menlöst på mitt hjärta Då jag din ofärd skyndar fort. |
| Ah ma femme etc. | Ack min Marianne etc. |
| Elle aime un amant qui l’adore, Un jour de plus, une heure encore, Ils allaient être unis. Helas fille trop chère, Du crime de ta mère C’est toi que je punis. | Lucile den öm’sta dyrkan vinner, Men just då hon sin lycka hinner, Den samma i ett ögonblick förgår. Hvad ödet orätt delat För hvad din mor har felat Din oskuld straffet får.» |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
