Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malmstedt var en »grata persona» för den teaterälskande
monarken, som visste skatta värdet af vitter talang och
lust för litterär verksamhet, i synnerhet då det gällde
teatern. Med undantag af Adlerbeth och Gyllenborg hade
han ännu icke vunnit några mera framstående krafter för
teaterns spellista, utan förnämligast skriftställare af mindre
betydelse; Wellander, Murberg, Zibeth, Lalin, Manderström,
Ristell, Flintberg, Stenborg och mamsell Holmstedt. Först
ett senare skede tillförde teatern Kellgren och Leopold. År
1779 hade för öfrigt redan många af de ofvan nämnda
tröttnat, så att G. J. Ehrensvärd kunde skrifva i sin
dagbok för 1779, att »det är endast mamsell Malmstedt och
Manderström som nu skrifva för teatern». Denna hennes
verksamhet afbröts visserligen plötsligt, men det förtjänar
dock hågkommas, att samma skriftställarinna, som vid seklets
slut väckte så stor beundran genom sina satirer och idyller,
två årtionden tillförene vunnit mycket bifall såsom bearbetare
för teatern, och att hon bland annat skänkt den nybildade
scenen ett af dess förnämsta repertoarstycken [1].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
