Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förvägra ej att med er sång
Ibland mitt sinne ömt förnöja,
Och om min tacksamhet sig skulle tvungen röja,
Så är det blott för det att rimmet den skall böja,
Men hjärtat känner intet tvång.
Jag för en ädel vän i dag min penna skär,
Bort främmande och tvång, bort allt hvad hindra plär,
Jag helgat denna stund åt stillhet och mitt hjärta,
Det nöjet njuta bör, det känner ofta smärta.
I vänskaps ljufva band det hämta vill sin tröst,
Hvars eld min vällust gör och näres i mitt bröst.
Du fina mänsko-vett som kunnat möjligt göra
Att med en bortrest vän ibland ett samtal föra.
Din styrka prisas bör, den hjärna heta stor,
Som lyckligt skapat har det första postkontor,
På tidens falska ban när ödet oss vill skilja,
Låt vänner oss till trots för ödets hårda vilja
Med pannan och ett ark åt sinnet lättnad ge,
Och skrifva då man mer ej kan hvarandra se.
Min vän, er vare tack, ni följer denna lära,
Ert ädla tänkesätt har däri satt sin ära,
På nytt jag ett bevis utaf er vänskap har,
Och på ert skaldebref se här ett välment svar.
Ni ber mig roa er, hvad ämne kan jag leta,
Som glädtigt och som kvickt ej skall till gäspning reta?
I denna bistra tid jag intet artigt vet
Att kunna muntra er uti er enslighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
