Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fru Lenngrens skriftställeri 1789-1792. Öfvergångstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prisade drufvans fröjder och prisade den säll, »hvars lefnad
blifver ett enda oafbrutet rus», en kostym för resten,
som fru Lenngren hade gemensam med de tyske
anakreontikerne, väl äfven med en och annan af de danske och
svenske [1].
Men denna kostym aflägger fru Lenngren sällskapsvisa,
när den tangerar hennes diktnings komiskt-satiriska,
pol och låter hennes stora måleriska förmåga framställa
objektiva figurer, dryckeshjältar. Det är då hon
närmar sig Bellman, men förblifver fru Lenngren. Men
härom i nästa kapitel.
—
Vända vi oss nu till den mera allvarliga flocken bland
dikterna från denna period, så möta vi i främsta rummet
en krets af erotiska poem, som påkalla vår uppmärksamhet.
Oväntadt nog framträder fru Lenngren till en början
såsom lärjunge af den starkt sinliga erotik, som t. ex. i
Kellgrens »Sinnenas förening» fann en så glödande tolk på
vårt språk, men som i Evariste, Chevalier de Parny ägde
sin mästare i den franska vitterheten. Fru Lenngren hade
studerat denne egendomlige, högst intressante, men
betydligt frivole skald och hans samslägtingar, och resultatet
hade bland annat blifvit, att hon tolkat flere af denna skolas,
franska dikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
