Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Fru Lenngrens skriftställarskap 1793-1800. Glansperioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANSK-NORSKA VITTERHETEN
191
lärdom och filosofi äga ett stort företräde för
desse våra grannar måste härröra af okunnighet eller
nationelt högmod. Man besinne allenast, att Danmark
ägt sedan Struensees tid en oinskränkt tryckfrihet,
och att det äger den ännu, lyckligt bevarad af
sina författares vishet att nyttja den - - - -
Man påminne sig äfven, att vi ännu ej längesedan
vågade tala med löje och förakt om själfva tyska
litteraturen. Språkens nära slägt-skåp som gör, att
vi gerna anse danskan för en skämd dialekt af vårt
eget språk har ock tvifvelsutan mycket bidragit
till vår fördom. Man borde dock för att döma om
andra nationers litteratur, åtminstone känna deras
auktorer till namnen, och nu frågar jag mine landsmän:
Huru många ibland eder hafva endast hört talas om,
än mindre läst, och läst utan fördom hvad en Evald,
Wibe, Storm, Wessel, Baggesen, Rahbek, Tode,. Zetlitz,
Thaarup, Haste, Frimann, Monrad, Plum, Riber, Pråm,
Liebenberg med flere danske poeter skrifvit, alla
ansedda i Danmark för män af snille,, och de fleste
ännu lefvande.»
Samma år detta lästes i Stockholmsposten
förekommo i denna tidning öfversättningar af Evalds
»Passionsoratorium» och Baggesens dryckesvisa »Jordens
Lethe»; år 1792 meddelar Kellgren i öfversättning
från Baggesen »Lydia» och »Till Psycharion», som"
säges vara skrifven af »en af de yppersta nu lefvande
danska poeter»; samma år utkom Baggesens »Kallundborgs
krönika*, öfversatt af Bergström \, år 1793 bringar
Stockholmsposten Baggesens »Fredriks vålnad» och
Wessels »Smeden och bagaren», öfversatta af Kellgren,
samt dessutom visor och dikter af Rahbek och Thaarup/
Baggesen, Wessel och Storm (af hvilka några tolkas af
fru Lenngren), hvarefter följa år 1794 Baggesens »Då
jag var liten» och »Ode till sällheten» öfversatta
af Kellgren, äfvensom dikter af Plum, Zetlitz och
M. C. Bruun.
Det är alltså i främsta rummet Kellgren, som i Sverge
inför den samtida danska diktningen, det ärjru
Lenngren, som dels fortsätter att tolka henne och
dels i sin egen. diktning tillgodogör sig studiet af
Baggesen och Wessel, af Zetlitz och Storm, af Rahbek
och de andre visförfattarne.
Det är tredje gången dansk-norsk vitterhet visar
starkare inflytande i vår litteratur. Första gången
då Arreboe och Kingo funno efterbildare i »Guds verk
och hvila» (Lucidor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
