Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Fru Lenngrens skriftställarskap 1793-1800. Glansperioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
ANAKREONTISKA VISOR
Vredens Sön Smerte Grusomt steg ned Og i h vert Hjerte
Saaede sin Ssed.
Sänd af Jofur, Smärtan Steg på jorden ned Och i våra
hjärtan Sina tistlar vred
Haabet med Druer Spirede frera Og Elskovs Luer
Taendtes ved dem
Daaren begraede Livet og sig Elskov og Glaede Vier
jeg mig
Älskog klädde tankan Uti blomsterskrud Klasarne i
rankan Myste glädjens bud.
Hördes så de orden Öfver skapelsen: »Sällhet gaf jag
jorden Mänskor, njuten den.»
Liksom den anakreontiska dryckesvisan var ett af
tidens moderna diktslag - ofta nog dyrkadt af sädana,
som i motsats till vissa munkar »predikade offentligen
vin, men drucko i hemlighet - vatten» (Heine), så var
också »gast och skråckdikten», spökbesjtingandet -
såsom nämndt - en annan tidens favoritform.
Fru Lenngren hade parodierat Kellgren-Baggesens
Fredriks Vålnad, men nu öfversatte hon själf Rahbeks
spökdikt Styfmodern med dess nog triviala slut. Vi
skola finna, att hon senare odlade denna genre äfven
i original på ett föga lyckadt sätt.
Poemet Die Rehe af tysken Lichtwer, en skald och
fabelförfattare af Gellerts skola och i detta
diktslag hans jämlike, har hon återgifvit i den
tankerika och vackra fabeln om »Rågeten och hennes
son». Dess tendens, är att man ej bör varna för lasten
genom att måla den i vederstyggliga drag, tvärtom
är det i lockande skrud, som den oftast vinner sin
seger. Poemet är beslägtadt med förra årets »Rosen
utan törnen».
»Lyckan råkar man» - anekdoten om mannen som ville
hänga sig, men fann en skatt, och då kastade repet,
hvaremot den som mist skatten i stället fann repet och
hängde sig - har hämtat ämnet från Lafontaine, som be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>