Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Fru Lenngrens skriftställarskap 1793-1800. Glansperioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAUXHALLEN, VAD ET
225
goda gamla tiden», ett folknöje, som ej syntes vara
synnerligen olika i stämning från våra dagars, och
där man också Icunde »tro sig ha roligt». Då poemet
först offentliggjordes, skedde det - lustigt nog -
med ett slags ursäkt:
»Ingen må misstycka detta obetydliga skämt - hette
det - eller £nna ätlöje därigenom kastadt på en
inrättning, som tillskyndar stadens innevånare ett
oskyldigt nöje och tillika främjar ett gagnande
ändamål.»
»Stockholmsvåren» är en väderlekssatir mot den sälla
vår, som medför gikt och snufva; de båda öfriga små
originaldikterna torde närmast vara skämtbitar egnade
några litterära vänner.
Vadet - den mycket roliga skälm- och skämtsagan i
Wessels stil - har hittills räknats till fru Lenngrens
originaldikter. Tyvärr måste den nedflyttas till
efterbildningarnes klass. Jag *har nämligen i Jens
Zetlitz’ Poesier, utgifna i Köpenhamn 1789, påträffat
»en fortaelling», kallad Vedde-löbet, som tydligen
legat till grund för fru Lenngrens dikt. Den börjar:
Bland flere stövlelöse Britter
Var En
Som tsenkte: Vittig mand beständig hitter
To Kalveskind til tvende Been.
Så följer historien om, hur engelsmannen gick
till skomakaren, fick på sig stöflarna och till
stöfvelfabrikantens förtviflan sprang ifrån honom
utan att bry sig om den .gamla seden att betala sina
stöflar. Och då skomakaren ropar »tag fast tjufven»,
svarar fiffikusen:
»I maae for Himlens Skyld (hans ord) ei standse mig,
Det er et Veddelöb».
Vid denna punkt slutar, som bekant, fru Lenngrens
dikt. Men Zetlitz har ett tillägg:
Anna Maria Lenngren.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
