Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fru Lenngrens eftermäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att nästan hvarje grefve är en odugling, hvar
grefvinna en högdragen gås. Slutligen inlägger
Hammarsköld en reservation mot att Rosenstein
betecknat hennes skriftställen som »klassiskt».
Att fosforisterne — oaktadt missnöjet bland fru L:s
vänner — dock ansågo sig med denna anmälan ha lagt
i dagen stor oväld, framgår bland annat däraf, att
Svensk Litteraturtidning i Juli samma år åberopar den
såsom bevis på, huru Nya Skolan var mera opartisk än
den gamla i sina kritiker. Det heter:
Rec. är öfvertygad, att om den ädla skaldinnan,
som äfven af den yngre vitterhetsskolan högaktas,
fastän icke förgudas, ännu lefde ibland oss, skulle
hon ej beklaga sig öfver den recension, som för några
månader sedan i närvarande tidning bedömde hennes
arbeten. Kunde hon skärskåda denna granskning med
sina egna ögon, och oberoende af vissa vänners
ingifvelser, skulle hon förmodligen icke anse
dess författare för en fiende eller för en hätsk,
uppsåtligt förtydande och efter fel jagande tadlare,
hon funne blott, att han vore en man, som till en
betydlig del betraktade poesin, kärleken, kvinligheten
o. s. v. »ur andra synpunkter än hon, men som i denna
meningarnas och känslans skiljaktighet icke såge
något skäl att öfverhölja henne med skymford och
smädelser. Rec. vädjar till hvarje oväldig läsares
omdöme, som vill med recensionen öfver fru Lenngrens
skaldestycken jämföra den icke långt därefter i
allmänna Journalen införda öfver Poet. Kalendern
för 1820, att afgöra på hvilkendera sidan kritiken
utöfvas med måtta och sans, eller med en arghet, en
ilska, en ursinnighet, som förtjänar kallas fanatisk.
Svensk Litteraturtidnings åsikt om sin egen
opartiskhet i bedömandet af fru L. delades emellertid
icke af Franzén. Just emedan han blifvit så välvilligt
bemött från Nya Skolans sida, ansåg han sig böra träda
inom skrankorna emot en del obefogade angrepp, och
så tar han i Augusti till orda (i Bihang till Svensk
Litteraturtidning) och beklagar sig öfver missödet
att hafva blifvit otidigt berömd i samma recension,
där man på ett sätt, som väckt hela hans förtrytelse,
bedömt »icke så mycket fru Lenngrens skrifter som
hennes person». Med mycken värme gendrifver han
beskyllningarne mot henne för grofva begrepp om kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
