Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
en mängd av svåra hushållsmål; man kan ej ensam allt
fördraga, det är så lovligt sig beklaga, man är ju
ej av järn och stål.
Å andra sidan finna vi i slutversionen några strofer
utan motsvarighet i de äldre. Man far här en pikant
inblick i det sätt, varpå de värda tanterna behandla
en ung flicka, Doris, som råkat förirra sig till
»konseljen». Bakom den unga Doris’ drag anar man
Anna Maria, där hon niger djupt, kysser tanternas
kjortelfåll och nödgas svara på åtskilliga närgångna
frågor om vem som gett henne så vackert flor eller
för vem hon bevarar sin ring:
I mjugg man börjar henne klandra, en finner plymen
alltför lång; vad skada! viskar här den andra, att
kappan är så snäv och trång. Man ändtlig bryr den
lilla ungen, till dess hon harmsen, rörd och tvungen,
till muff och flor och handskar tar. Hon hastigt upp,
till avsked stiger, man hälsar hem, hon ödmjukt niger
och ganska ledsen hemåt far.
Vad som sedan - nästan lika i alla versionerna -
yttras av den åldriga damen, som skakar sin dosa och
förmanar de unga att sköta hushållet och ej ha omsorg
om det som dem intet rör - det torde med full säkerhet
kunna anses vara myntat på författarinnan själv,
Om våra flickor ville lära det, som till
hushållskonsten hör, och låta bli att omsorg bära om
sådant, som dem intet rör. Att vilja med i studier
hoppa men ej förstå en haversoppa och grina för en
smula rök. Det skulle gagna litet mera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
