Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
att flitigt mamsell Warg studera och laga mat i
kungeris kök.
Ja! stackar den, i dessa tider, som skall en flicka
fostra opp; det värre blir, ju mer det lider; hon kan
ej med en ärlig stopp. Nu måste mamsell ha romaner;
men bak och brygg det är chikaner, och aldrig ser
man på sin söm: stor sak, först man kan göra rosor,
och bjäbba några franska glosor, nog får man alltid
se’n beröm.
Så får hon smak för vitterleken, vips skall hon sta
och göra rim; det bär nog märke uppå steken, när såsen
är så seg, som lim. Det kan en sten till ondska reta,
att troll vill också vitter heta: man kan väl gissa
vad hon vet. Nog tror jag det går an att skryta;
men lägg man versen i en gryta, få se om soppan ej
blir fet.
Nej, annat slag då jag var flicka, jag minns jag
hade sysslor nog, med spinna, väva, sy och sticka ;
men tvi, som än i penna tog. Gud frpjde salig man
mins anda, han trodde annars allahanda, och ganska
sällan var han glad: för manfolk han mig gärna gömde;
men fick jag brev, han mig berömde: ty jag förstod
ej någon rad.
Dessa och andra strofer utgöra en nog så kraftig
satir på de okunniga och självbelåtna matronornas
förakt för lärda fruntimmer, och tillika indirekte
ett så varmt försvar för den »smak för vitterleken»,
den kärlek till lärdom, som en och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
