Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5?
annan »av könet» började ådagalägga, att det
lätt skönjes, att författarinnan här talar i egen
sak. Vissa likheter förefinnas för resten mellan den
värda matronans resonemang och vad Chrysale yttrar
i Moliéres »Lärdt folk i stubb» (i Strandbergs
översättning):
Vad gör det, om hon tar på några glosor fel, så snart
hon i sitt kök ej misstar sig på maten? Långt hellre
må hon där, i brådskan med spenaten, ett nomen röra
hop med verbum, för min del, samt hålla mun i gång
och full med språkfel proppa’n, än bränna upp min
stek och komma arg i soppan.
Då läste kvinnan ej och levde ej för klotter, men
visste för sitt vett ändå förträffligt råd, fast
hennes bokförråd var sax och nål och tråd, varmed
hon redde till utstyrseln åt sin dotter.
En strof, som särskilt i betraktande av förhållandena
i hennes eget föräldrahem är ägnad att väcka undran,
är den redan i den första texten förekommande, som
gisslar den överdrivna gudaktigheten och det myckna
böneläsandet. Författarinnan låter den gamla matronan
klaga över att bordsbönen knappt räcker en minut
och att man sitter i kyrkan och mumsar sockergryn,
då »tron» sjunges.
Kvickt, men något drastiskt är det hämndestraff,
som författarinnan i den ursprungliga texten låter
en av mödrarna nedkalla över de unga odygderna:
Det blir väl något som dem klämmer; få se om intet jag
spår rätt: min syster skall nog se och finna,
de få väl en gång sig besinna: minsann en barnsäng
går så lätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
