Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Anna Maria Lenngrens skriftställarskap efter 1792 - Från den dansk-norska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjort bekantskap med hans och hans fränders skaldskap direkt
eller genom Franzén och danskarne.
Det är omkring 1790, som den Kellgren-Lenngrenska
kretsens uppmärksamhet fästes vid den uppspirande
dansk-norska diktningen. Första spåret märkes i en not till
Kellgrens poem »Byxorna», vartill ämnet var hämtat från danskan
och som var infört i Stockholms-Posten 1791. Kellgren yttrar
om dikten att han »nödgats taga ämnet utur ett danskt
original» och tillägger:
"Man bedrar sig mycket, om man tror att författaren
härmed syftat att förringa danskarnes smak. Den inbillning vi
göra oss, att så väl i vitterhet som vetenskaper, lärdom och
filosofi äga ett stort företräde för desse våra grannar, måste
härröra av okunnighet eller nationellt högmod. Man
besinne allenast, att Danmark ägt sedan Struensees tid en
oinskränkt tryckfrihet, och att det äger den ännu, lyckligt
bevarad av sina författares vishet att nyttja den. – – – Man
påminne sig även, att vi ännu ej längesedan vågade tala med
löje och förakt om själva tyska litteraturen. Språkens nära
släktskap som gör, att vi gärna anse danskan för en skämd
dialekt av vårt eget språk, har ock tvivelsutan mycket bidragit
till vår fördom. Man borde dock, för att döma om andra
nationers litteratur, åtminstone känna deras auktorer till namnen,
och nu frågar jag mine landsmän: Huru många ibland eder
hava endast hört talas om, än mindre läst, och läst utan fördom
vad en Ewald, Vibe, Storm, Wessel, Baggesen, Rahbek, Tode,
Zetlitz, Thaarup, Haste, Frimann, Monrad, Plum, Riber, Pram,
Liebenberg med flere danske poeter skrivit; alla ansedda i
Danmark för män av snille, och de fleste ännu levande?"
Samma år detta lästes i Stockholms-Posten förekommo i
denna tidning översättningar av Ewalds »Passionsoratorium»
och Baggesens dryckesvisa »Jordens Lethe»; år 1792
meddelar Kellgren i översättning från Baggesen »Lydia» och
»Till Psycharion», som säges vara skriven av »en av de
yppersta nu levande danska poeter»; samma år utkom
Baggesens »Kallundborgs krönika», översatt av Bergström; år 1793
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
