Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Anna Maria Lenngrens skriftställarskap efter 1792 - »Till Sophie», »Elise till sin älskare»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
glesa dimman sågs förskingrad fly, vällukt doftade
ur blomstersängen.
Lärkan re’n, på luftens vingar säll, kvittrade sin
glada morgonvisa, likväl än i prästgålns lugna tjäll
slumrade den älskade Lovisa.
I en ljuv och lycklig morgondröm hon en vanlig
uppgångstimma glömde, hon var fästmö, älskande och öm,
goda hjärtan - gissen vad hon drömde!
Gamla mamma [......] klädd,
brydd att än dess goda flicka dröjde, trädde sakta
till Lovisas bädd och den gröna rullgardinen höjde.
Steg till sängen tyst och varsamt fram,
drog ifrån dess glesa [......]hänge
sade med en [......] blick: Fy skam,
att en fästmö sova kan så länge.
Flicka, redan kackla på din gård dina pärlhöns -
duvorna på vinden kurra efter matmor - lilla mård,
redan utsläppt hoppar ner vid linden.
Från 1793 är en icke i Skaldeförsöken intagen
kärleksdikt Till Sophie om kyssarnes mångfald
som ondska och förtal till slut icke skola kunna
räkna; ej ens kärngen ryktet skall kunna säga -
»hur många gånger du mig kysst». Poemet är imitation
från Baggesens »Kyssene» men idén går tillbaka till
Catullus’ bekanta dikt.
En något egendomlig erotisk dikt från år 1796 - en
översättning som icke fått rum bland Skaldeförsöken -
är Elise till sin älskare, en bön från en ung flicka
till hennes tillbedjare, att han icke må förföra
henne, icke nyttja så illa den makt han fått över en
värnlös flicka:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
