Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fru Lenngrens personlighet och hem. Hennes eftermäle - Anmodad att utgiva sina skrifter - Hennes förteckningar på dikter - Hennes karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
år 1801 lämnade den henne näst efter konungahuset
och sina donatorer ett exemplar av sina handlingar
och lät år 1803 på Axel Gabriel Silverstolpes
förslag till henne framföra en artig hemställan,
att hon måtte samla och utgiva sina poesier. Fru
Lenngren svarade akademiens direktör, excellensen
Fleming och dess sekreterare, v. Rosenstein, att
hon funne sig smickrad av utmärkelsen och betygade
akademien sin erkänsla, och att hon - utan att vilja
giva formligt löfte - skulle söka ihopsamla vad hon
skrivit och påtänka utgivandet. Redan därförinnan
hade hon dock haft detta i tankarne. Jag har redan
omtalat den kronologiska förteckning, som synes
vara uppgjord år 1798 med tillskrifter för de senare
åren. Men utom den har hon - antagligen samtidigt -
uppgjort en »Förteckning över mina skaldeförsök»,
däri poemen äro ordnade vida bättre än i de efter
hennes död utgivna samlade »Skaldeförsöken».
Förteckningen börjar med Biografi, Den glada festen,
Den i november (Eklog), Hymn, Gumman, Gubben,
Porträtterna; Några ord till min dotter är först n:r
12 i ordningen. I varje fall kom icke någon samlad
upplaga av hennes dikter ut under hennes livstid -
och det är knappt troligt att hon avsett att samlingen
skulle utkomma förrän efter hennes död. Allmänheten
fick nöja sig med samlade nummer ur Stockholms-Posten,
med avskrifter eller med avtryck i antologier och
visböcker. I antologien »Sommarpromenaden» funnos
1792-1801 upptagna ej färre än 37 stycken av henne,
ett vittnesbörd om hennes popularitet.
Fru Lenngrens karaktär har av dem som närmare kände
henne prisats lika varmt som hennes skaldskap. Franzén
vittnar härom i sin minnesteckning året efter
hennes död:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
