Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fru Lenngrens personlighet och hem. Hennes eftermäle - Sånger om fru Lenngren av Holmström, Böttiger och Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
dikter tycka oss varsebliva en förstucken ironi,
så märka vi tvärtom i de satiriska dikterna och
karrikatyrerna en under komiken dunkelt arbetande
medkänsla, beroende såväl av godlyntheten i
skaldinnans löje, som ock därav, att hon ingalunda
alltid stått utanför sina figurer och skrattat åt dem,
utan lika ofta levat sig in uti dem, dit indragen av
det komiskas egen magnetiska kraft."
Han betonar ock den mera plastiska karaktären av
fru Lenngrens poesi och tillägger: »Den som sätter
poesiens väsende förnämligast i dunkla känslor
skall helt naturligt i fru Lenngrens stycken icke
finna ’mycken poesi’. Annorlunda dömer den, som
förstår uppskatta förtjänsten av en rent objektiv
framställning.»
Även i versifierad form har hennes bild
tecknats. Svenska akademien utsatte 1855 såsom
ämne för tävlan »sång över fru Lenngren» och
prisbelönte år 1856 med andra priset ett poem av
bokhandlaren C. F. A. Holmström (f 1858), vars dikt,
upptagen i hans 1859 postumt utgivna Skaldeförsök,
närmast är en versifierad omskrivning av Franzéns
levnadsteckning. Akademien lät tävlingsämnet kvarstå,
men uppdrog 1859 (då ämnet stått i fyra år) åt
C. V. Bottiger att behandla det, och i en vältalig,
praktfull och på en fin uppfattning byggd sång, hållen
i samma stil som Tegnérs stora akademikväde, bragte
han den stora skaldinnan sin hyllning. Emellertid
inkom vid nästa tävlan - fastän ämnet utgått -
en konstrik dikt över fru Lenngren, som (då stora
priset utdelades åt en annan tävlingsskrift) belönades
med ett heders-accessit, dess författare var Elis
Vilhelm Lindblad
(f 1878).
År 1886 blev fru Lenngren föremål för ännu en alldeles
särskild hyllning från Svenska akademien:
Den ädla taffelrund som hon höll kär förgäter henne
ej vid sekelfesten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
