Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Upsalatiden 1860-64. - Senare »Smådikter». - Namnlösa Sällskapet. - »Isblomman». - 1862 års studentmöte. - »Orchidéer». - Besök i Danmark 1863. - Snoilsky och Christian Winthers familj. - Bidrag till »Nio Signaturers» samling och andra dikter. - Utresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och romantik som från naturalism och materialism
[1]).
Mortensen har härtill anmärkt, att det i allt fall
var en viss stiliserad verklighet, som åsyftades;
den verklighet, som skildrades, skulle vara skön,
i motsats till krafvet under den följande tiden,
då man endast begärde, att det skildrade skulle
vara karaktäristiskt, och han gör gällande,
att bakom detta häfdande af en viss begränsad
art af realism i grunden gömde sig det abstrakta
skönhetsidealet, hvilket var utmärkande för den
Schiller-Goetheska konstuppfattningen och som präglat
den Hegel-Vischerska ästetiken. Den rörelse, som i
Upsala framträdde i sextiotalets början, var alltså
rätt närsläktad med den som gjort sig gällande där
omkring 1840 [2].
Det förtjänar ock härvid uttryckligen beaktas, att den
man, som omkring 1840 skarpast angripit fosforismen
och uttalat sin beundran för Runeberg, nu innehade
professuren i ästetik och litteraturhistoria och
från sin kateder fortfarande gjorde gällande sin
uppfattning. Det var B. E. Malmström.
Hvad angår den »rena ästetiken» stod tidens
Upsalalärdom nära de tyske systematikerna – Hegel
och Vischer – hvilka byggt sina abstraktioner dels
på den grekiska antiken, dels på Shakspere och den
tyska klassicismen. B. E. Malmström var Hegelian och
följde i sina ästetiska föreläsningar rätt nära Hegels
system, ja, det berättas, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
