Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Upsalatiden 1860-64. - Senare »Smådikter». - Namnlösa Sällskapet. - »Isblomman». - 1862 års studentmöte. - »Orchidéer». - Besök i Danmark 1863. - Snoilsky och Christian Winthers familj. - Bidrag till »Nio Signaturers» samling och andra dikter. - Utresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag vill ej maktens ära,
Jag flyr dess falska prål,
Den titlar blott besvära
Ser ej i dem sitt mål.
Jag täflar ej med dårar
Om rikedomens lott
Och torka mina tårar
Förmår ett hjärta blott.
Men dessa mörka eller sorgsna stämningar omväxla,
som sagdt, i Orchidéer med ljusare och mera soliga.
»Hvi skulle jag ej sjunga», frågar skalden; han vill,
en ringa sångfågel, bada i eterluft och komma ljuset
närmare, »så mycket vingen tål».
Och skulle jag ej jubla ett varmt och hänryckt tack
Till Den, som lärt mig dränka de tunga ve och ack!
Bland nya inflytelser, synbara i Orchidéer, är, som
ofvan antydts, Victor Hugos. Detta framträder äfven i
benägenheten för upptagande af ord med »lokalfärg» och
exotiska namn såsom rim till inhemska. (Exempelvis:
Golkonda, vånda; Bosporen, tåren; Eros, ser oss;
behaga Kislar Aga; o. s. v.). Denna smak som ju för
öfrigt hade hemortsrätt äfven i äldre svensk poesi
(Nybom), behåller Snoilsky någon tid, och i hans
italienska dikter (t. ex. Inledningssången) begagnas
de italienska namnen med förkärlek såsom rimord.
"*"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
