Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I Spanien och Frankrike 1865-66. - Hemkomst. - Diktsamlingen af 1869
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af mitt lif. Med Italien är jag färdig – det var
mitt klang- och jubelår, ett år af naiv, sinnlig
exaltation. (O Santissima L.[1]), har man i England
så fullkomligt glömt, hvad naiv poesi vill säga,
att min glada Saltarello stämplas som ett opus af
en förtorkad rouée?) Spanien och Frankrike återstå –
med det sednare kommer jag nog på det klara. Jag har
många inre beröringspunkter med den moderna franska
riktningen – men hur det skall gå med Spanien, det
begriper jag icke – jag fann med bedröfvelse, att
jag var död, stendöd för all romantik, då själfva
Alhambra icke kunde aflocka mig andra toner än den
sorgliga bilaga, som jag nu skickar dig[2]. – Mina
tankar sväfva kring andra rymder än romantikens – –
då jag sitter vid mitt skrifbord och tycker, att en
mörklätt kvinnoskepnad lutar sig öfver min axel, är
hennes kind brynt af den sol, som förgyller orangen,
hennes lockar smekta af den vind, som nedskakar ett
rägn af hvita blommor i den blå golfen därborta vid
det rykande berget. Jag talte häromdagen med några små
italienska tiggarbarn, som förevisade sina marmotter
på boulevarden. Jag fick något vått i ögonen, då jag
båd dem hälsa det rodnande fästet,
Där himmelens port står på glänt,
Det suckande näktergalsnästet
I Tassos vagga, Sorrent; –
Det lockande, klangfulla bruset
Vid strand, där jag älskat och drömt,
Det vinlöfomvirade huset,
Och henne, som redan mig glömt!
Till samme vän skrifver han d. 18 nov. 1865.
Postlinjerna äro de hjärttrådar, vid hvilka jag hänger
fast med Sverige. Hvad göra de Namnlösa? Deras tystnad
är oförklarlig. Hade jag icke oafbrutet bref från
min kära, trofasta väninna Julie Winther, skulle jag
kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>