Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Snoilskys hemkomst. De sista åren: 1890-1903. - Snoilskys personlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett halft år senare – vid jultiden 1891 – skrifver
han till Lagerberg:
Hvad säges om den politiska ställningen? Jag
anser den i högsta grad sorglig och kritisk. Dels
försvarsfrågans uteblifna lösning, hvilket kommer att
stå oss dyrt, när den stora europeiska konflikten
utbryter. Tack vare hungersnöden i Ryssland,
torde vi kunna påräkna ännu l à 2 års respit,
men äfven denna galgenfrist kommer naturligtvis
att gå förbi, oanvänd. Vidare norska frågan. Jag
vill visst ej ursäkta norska venstern, och dess
dels högfärdsgalne, dels samvetslöse ledare, men
aldrig hade dessa personer kommit till välde, om
ej vi i vår ensidiga formalism försummat tillfället
att göra utrikesministerplatsen verkligt gemensam,
med ansvarighet inför ett svenskt-norskt utskott. Nu
sedan venstern framlagt sitt omöjliga och orimliga
program: två utrikesministrar, begriper jag ej,
huru unionen skall upprätthållas. Det sköra bandet
brister, och då förlora vi den negativa förmån af
en skyddad gräns mot vester, som vi åtminstone haft
hittills. I hvilket politiskt kölvatten skall Norge
sedan segla, måntro? Dock, jag gitter ej tänka på
allt detta elände. Må vi vara glada, så länge vi få
sitta i vårt status quo.
I bref till Stern i november 1892 och till
Estlander juli 1893, uttalar han sin glädje öfver
att den »onaturliga alliansen mellan bönderne och
hufvudstadsradikalismen blifvit bruten». »Den
allmänna rösträtten är icke något lockbete för
besuttne jordägare.»
»Det var», heter det, »den stora vinsten af urtiman
att partiställningen inom Andra kammaren blef
förenklad; det militära resultatet var väl icke så
stort, fastän icke att förakta, jämfördt med den
förutvarande försvarslösheten. Men inom landet börjar
verkligen en bättre, en fosterländsk anda vakna –
särskildt bland de helt unga. Vi känna nu omsider
svedan af alla de kindpustar, de förolämpningar, som
det uti det s. k. broderfolket dominerande partiet
tillfogade oss. Det är ej längre kungens ensak,
såsom man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
