Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Snoilskys hemkomst. De sista åren: 1890-1903. - Snoilskys personlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett annat likhetsdrag – det plastiskt åskådliga –
framträder i dikter som Läkaren, Afskeds-drycken,
Fylgjan, liksom äfven vissa hans Svenska Bilder, trots
alla olikheter, röja intryck från Goetheballadens
stilkonst.
Man har ett tyskt uttryck: »Goethe-reif», och detta
kan med fog lämpas på Snoilsky under hans mognare
tid. Liksom Rydberg är han Goethean, men om denne
företrädesvis är lärjunge af Goethe tankediktaren,
så är Snoilsky en lärling af vislyrikern och
balladdiktaren.
Snoilsky var en utmärkt formkonstnär och lade,
som vi funnit, mycken vikt vid det rent tekniska i
skaldskapet, äfven om hans läggning var mera målerisk
än musikalisk.
De gamle »mästersångarne» brukade sätta som villkor
för mästarnamnets högsta ära, att man själf uppfunnit
en ny, själfständig »ton». I det afseendet var
Snoilsky ingen nydanare. Af nyuppfunna strofer torde
man knappt finna annat än en eller par. Och ofta nöjde
han sig med rätt enkla metriska former, exempelvis
de fyraradiga strofer, i hvilka blott hvarannan rad
SNOILSKY PÅ PROMENAD
(Efter ögonblicksfotografi.)
1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
