Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Jordklotets beskaffenhet och de processer som förändra dess yttre - 11. Veckning och isärsprickning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Neumayr-Uhlig[1] beskriver dem på ungefär följande
sätt.
Ända från Sambesimynningen sträcker sig en sådan 50
till 60 km bred gravsänka i nordlig riktning, rymmande
Shirefloden och Njassasjön, varefter den vänder sig åt
nordväst och sedan upphör. I stället börjar här, tätt intill
och parallell med den nyssnämnda, Tanganikasjöns
gravsänka, vilkens storslagenhet framgår därav att sjöns djup
är 1 700 till 2700 m och att de murliknande branta stupen
äro 2000 till 2400, ja ända till 3000 m höga. I denna
gravsänkas fortsättning norrut ligga Russisifloden,
Kivu-Albert-Edward- och Albertsjöarna. »Sänkans kanter
synas vara uppdrivna i höjden, som om jordens bristande
här varit förbundet med en viss rörelse uppåt hos de
plötsligt frigjorda brottkanterna. Denna egendomliga
förtjockade form hos platåkanterna är väl orsaken till att Nilens
källor upprinna i sluttningen omedelbart öster om
Tanganika, under det att sjöns eget vatten rinner till
Kongofloden.» En tredje mycket framträdande gravsänka
börjar öster om Viktoriasjön; längre i norr omfattar den
Rudolfsjön och böjer vid Abessinien av åt nordost; här
fortsättes den å ena sidan av Röda havet, å den andra av
Adenbukten. I kustområdet och i det inre av tyska
Östafrika framträda dessa brottlinjer merendels i form av
förkastningsbranter, öster om vilka landet sjunkit.[2]
Av särskilt intresse är den i fig. 33 i likhet med
gravsänkebottnarna prickade stora triangeln i vinkeln mellan
Abessinien och Somalihalvön, mellan Ankober, Berbera och
Massaua. Detta relativt flacka och låga land består helt
och hållet av unga vulkaniska lavor. De flesta författare
anse det vara en storartad utvidgning av sprickans botten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
