Kontinenternas och oceanernas uppkomst / 187 (1926) Author: Alfred Wegener Translator: Walter Wråk Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Jordklotets beskaffenhet och de processer som förändra dess yttre - 13. De förskjutande krafterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lilla kraften verkar. Frågan om segheten är rätt invecklad,
ty den klassiska teorien lämnar för många observerade
fakta ingen passande förklaring, och vad vi nu veta om
dessa saker tillåter oss ej att vara synnerligen dogmatiska.
Polflyktkraften existerar, men huruvida den under de
geologiska perioderna har övat något nämnvärt inflytande på
våra kontinenters läge och konfiguration är en fråga, som
geologerna måste avgöra».

Vi anföra slutligen Schweydars beräkning[1] av
polflyktkraften. Han erhåller för 45° bredd omkring 1/2000 cm/sec,
d. v. s. kraften uppgår till omkring en tvåmilliondel av
skivornas vikt. »Huruvida denna kraft räcker till för en
förskjutning är ej lätt att avgöra. I alla fall skulle den
icke förklara en vandring västerut, emedan hastigheten är
för liten för att genom jordrotationen framkalla en
märkbar västlig avlänkning.»

Mot Epsteins beräkning anmärker Schweydar att den
antagna förskjutningshastigheten, 33 m om året, är för stor
och att simas därur härledda seghet är betydligt för liten.
Antager man däremot att hastigheten är mindre, erhåller
man den önskade större segheten. »Antager man att
seghetskoefficienten är av storleksordningen 10¹⁹ i stället för
10¹⁶, som Epstein antagit, och förutsätter man att den av
Epstein begagnade formeln här kan användas, får man
omkring 20 cm som årlig hastighet för ett flak liggande
på 45° bredd. Det måste i alla händelser betecknas som
möjligt att kontinenterna genom polflyktkraftens inverkan
erhålla en mot ekvatorn riktad förskjutning.[2]»

Sammanfatta vi de föregående uttalandena kunna vi säga
att intet tvivel råder om polflyktkraftens existens och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>