Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholmsfareren No. 2. 121
Baronen. (Bitter)
Hehe, ja! Det skal vel vara ett Unionsåktenskap, en bild på
omheten inom en idealisk union?
en theatralsk Shllmg ved en gammel Harpe. Hun preluderer og giver nogle rystende Praver paa
sin Sang. Herrerne blive opmærksomme.)
Ah! Frøkenen?
_ ’ Baronen
baronessen forlåt . .
Smyg.
Oh, tusinde Gange om Forladelse. I Norge er Frøkener et
Slags Baronesser.
Baronen.
Det måste då vara af blåckhornet eller katchesen eller liksom
man i poesien kallar torn- eller bondrosor rosor.
Smyg. (Afs.)
Hun skotter ved Gud hid. Eller har Næsen denne Sidebøining?
Den har Raad dertil. Men . . Ak! ak! kunde det lykkes, som
nu falder mig ind (og man har hørt saa galt før) saa kunde
gjerne hendes Næse have en ving og hvas Ryg som et Kortblad,
og hendes Stemme Ugne ti Gange mere et Klarinetmundstykke.
Baronen. (Afs.)
Ahå, jag forstår dig, Syster, fl det de nærme sig paa Taeerne og tåge Plads
udenfor paa hver sin Side af Kabinetsderen) Tyst! stilla, Herre! min Syster Ba
ronessan år mycket romantisk.
Terzet.
(Mel. Hvila vid denna kalla)
Baronessen.
Hjerta! Du lilla, omma!
ack skynda dig i Grafven gomma,
den sållhet du kan dromma!
skynda tysta dina slag!
Ty verlden nisk afundar
den skuggolika frojd, du blundar;
den tår, sig mogen rundar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
