Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Digterverker.122
Tor ei bli sedd den ljusa Dag.
Den måste bak
midnattens tåcken stromma
— ack der hvar jag
blott suckande beromma
kan kårleks makt och dess behag.
Gid doder vore jag!
Baronen (Afs-)
Hur vål, min dyra Syster,
jag fattar hvarfor om och dyster
du hela rummet skakar
med harpospel och sorgsen tjut!
Din Guddom uppenbaras,
o menskjorost, enår befaras,
att dofva sjelf ei spåras,
men kanna i sitt ora ljud.
Jag ber till Gud,
det måste snart erfaras,
att du som brud
med Dufvokuttr besvaras.
Då’ blir jag ochså friadt ud
.... Jag derom ber till Gud.
Smyg (Af.)
Hvad vakkert skal jeg sige?
Det er en gammelagtig Pige.
Men Baroness tillige.
(Høit) Ak, Eders Naade, hvor charmant!
(Afs.). I Hende tør jeg finde
netop Fortunas snu Præstinde.
O, kan jeg hende vinde,
som Cæsar kom jeg, saae og vandt!
(Høit) Hvor regel sandt
og skjønt de Triller stige!
(Af..) Au! au! iblandt
Hun skriger, som en Gige!
. En Skræk for Elskov Hun minsandt?
er Lykkens Underpant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
