Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholmsfareren No. 2. 133
Gustaf.
Oncle feiar ickc. Och Normånnen hafva rått i att forakta dem.
Forsok kolden af tankan om forhållet vore omvend och Sven
skar forbigik sin ansvarige regering och sokte Sveakung på andra
sidan Magnord! Men vil Oncle icke vistas her hos oss? Jag
tor bjuda at see en lyckligare forbindelse emellan ett svenskt
och ett norskt hjerta end den bild på en osåll forening, hvars
sonderbrutna led derutanfore våcker vårt medlidande? Hon har
fornårmat min hustru. Derfore smårtar det icke att hon år rest
och glomd. Gid så allt som gor foreningen emellan folken til
en forvrångd motbild i det stora af det lilla familjstycket her.
(Omfavner Elise. De gaae ind i et Sideværelse.)
FEMTE SCENE
(Inteltøenzskandalens Bureau. Arbeidsstokken som far. Siden Fogden Smyg noget beplastret.)
Chor af Arbeidsstokken.
. * (MeL odu Tobak! odu Tobak!)
Vort bprog er armt,
kun Udet varmt;
man deri hverken kan fordømme,
ei heller let
legere tæt
Den, som vi pligte at berømme.
Bestandig jo vor Stiil for mat er
mod Stockholmsfarerens Forfatter,
og Guldpapiir
kun Kronen bli’er,
som vi paa vore Egne sætte.
Naar Folk den see
de tør kanskee
dog endnu troe, det er den rette.
Saalænge vort Parti kun styrer,
med hvad vi har vi frit baldyrer.
Men Hampegarn
og Gadeskarn
faaer Vredens Barn, som ei vil knæle,
og tilstaae, at
som skyldig Skat
vi alt blandt Os indbyrdes dele.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
