Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonden och studenterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
studenterna ville köpa käppen. Men slutligen gick han in
på att taga en stor summa pengar för sin gamle käpp, och
förnöjda gingo studenternj, deras väg.
Emellertid hände det sig, att den sjuka prinsessan dog
och studenterna blefvo glada, ty nu skulle de sätta lif i
henne igen. De reste till kungens stad — det är de som
mena, att om de voro från Lund, så hette nog kungens stad
Stockholm. — När de så kommo till slottet, sade de på
latinska till hofmännen, att de rest lång väg, för att sätta lif
i prinsessan. Hoffolket trodde, att de voro utlärde magistrar
och ledsagade dem in till den döda. Men det hjelpte ej, att
de slogo henne med käppen, ty hon låg der hon låg. Då
trodde hofmännen, att studenterna hade majestätsbrott i
sinnet; derföre togo de sina egna käppar och satte lif i de tre
studenternas ben, så att de lade i väg hem till sin egen
stad, fasligt förargade på bonden.
Han kunde nog begripa, att de skulle komma en gång
till, och då tilltrodde han sig ej att ytterligare kunna narra
dem, utan åtog sig nu kvinnan att taga emot dem. Närde
nu kommo andra gången, sade hon, att mannen var borta,
och att han kanske väl hade narrat dem i något, men att
han dock kunde många konster och deribland den att tala
alla döda språk, fast han naturligtvis ej fått någon lärdom.
Detta var då en konst, som de gerna ville Tära, ty det
ska vara ett stort slit och arbete, att lära sig snacka latinska
och andra språk, som ingen menniska förstår, och de sade,
att de gerna ville förlåta bonden de hyss han gjort dem,
bara han redligt ville lära dem tungomål.
Kvinnan svarade, att den konsten lärde ej mannen bort
för allt smör i Smålen eller all verldens pengar. Men hon
hade så ofta sett honom göra konsten, att hon visste hur
det gick till. Och .eftersom mannen var borta, skulle hon
lära bort den, bara de ville lofva att aldrig tala om för
någon menniska, hur det gått dem med geten, hatten, käppen
och först och främst skulle de tiga med hvar de lärt de
utländska språken, så skulle de få lära dem för intet.
Studenterna lofvade allt hvad hon ville, och så visade hon dem ett
upp- och nedvändt bykkar, som låg på golfvet och hade tre
hål i bottnen. I dessa hål skulle de sticka sina tungor, så
skulle de snart kunna tala alla döda menniskors språk.
Studenterna skyndade sig att räcka ut tungorna och
sticka dem i hålen. Men under karet satt bonden och skar
tungorna af dem. Och derför kom det aldrig ut bland folk,
att han gjort dem alla dessa hyss (spratt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
