Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Drizzle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drizzle
Drizzl||e, v. a. befukta. -, v. n. duggs,
regna smått, -ing, s. duggregn.
-y, a. regnbefuktad; dimmig.
Broil9 8. slyngel, lätting, drumlare.
~, V. n. arbeta drönigt.
Droll, s» tokrolig menniska, putsmakare,
skalk; löjligt upptåg, lustspel. —, a.
skämtsam, lustig, narrak tig. -, V. n.
skämta, gyckla, drifva narrspel, —er,
0. skämtare, putsmakare. —ery, s.
skämt, narri, putsmakeri; dockspel.
-ingly, ad. tokroligt.
Dromedary, S. dromedar, springkamel.
DrQn||e, tf. drönare, vattenbi; mungiga;
trög menniska. —, v. n. dröna, brumma,
surra; lättjas, -ish, a. drönig, trög.
DrOOp, v. n. vissna, falna; vara
bedröfvad; aftyna, afmattas.
Dr Dp , 8. droppe; frihängande diamant
ell. perla; T. droppar till intagning.
—, V. n. & Ct. drypa, droppa; falla
ned, affalla; upphöra, sluta; dö;
undfalla (om ord); spilla, fläcka; fälla.
to — in, drypa in; smyga in. to —
Off9 droppa af; förlora sitt embete;
dö. to - out, droppa ut; stjäla sig ut.
-let, s. liten droppe; tår. -pillgly,
Q,d. droppvis. —serene, s. svarta
starren. -StOHe, s. stalaktit,
droppsten. —WOrt, 9. stenbräcka.
Drop||sical, a. vattensjuk, vattensiktig.
—Sy, S. vattensot.
DrOSS, s. slagg; rost, afskräde; glitt.
—iness, S. Orenlighet, slaggaktighet.
—y, ö. oren; slaggig; usel.
Drought, s. torrhet, torka, brist pS
regen; törst. -iness, S. torka, brist
på* regn. —y, a. torr; törstig.
DrOTO, 8. fädrift, boskapshjord; upplopp.
—r, 8. oxdrifvare; boskapshandlare.
Drown, v. a. dränka; öfversvärama;
qväfva, utplSna. —, V. n. drunkna.
DrOWJ|se, v. n. vara sömnig; slumra;
hafva ett sömnig utseende. —, v. a.
sofva, göra sömnig. -siness, 8.
eömnighet; sömnaktighet, tröghet,
lat-het. —sy, a. sömnig, lat, insöfvande.
, —syhead, s. sömnaktig menniska.
Drilb, 8. knuff. -, v. a. slS, prygla.
Prudjlge, s. släpdräng; ostronfiskare.
Ducal
117
-, V. a. träla, släpa, -, V. n. fiska ostron,
-ger, 8. strödosa; dräng, handlangare.
-gery, s- släpsyssla, slafsyssla, släp»
arbete. -ging-bOX, «. strödosa.
Drug, s. drog; öfverlopps- ell. oduglig
vara; förgift; släpdräng. —, V. O.
blanda; föreskrifna eller ingifva ett
läkemedel, -get, 8. drojett (ett slags
tyg)* —gist, s. drogist, apotekare.
Druid, S. druid (hednisk prest).
Drum, 8. trumma; spelsällskap; qvarn*
stenskar. —, v. n. <é a. trumma, slå
pl trumma, to - out of the regi’
ment, köra frSn regimente. -ble, v. n.
drumla. -flsh, s. en art kabiljo»
—major, *. regementstrumslagare»
—mer, S. trumslagare. — stick, &f
trumpinne, —strings, s. pl. smöre
under botten på* en trumma.
Dränk, a. drucken, rusig; vät. -ard,
8. drinkare, fyllhund, —en, a. drucken,
full, besupen; vät. -ennCSS, 8,
dryckenskap, fylleri.
Drnse, s. körtel, grupp, massa af
kristallisering.
Dry, a. torr; mager; ofruktbar; törstig;
härd, sträng. -, V. a. torka; dricka
ut, uttömma. —, v. n. blifva torr.
-eyed, a. torrögd. -flower, a.
strSblomma. -goods, 8. pl.
stycke-gods. -ness, 8. torrhet, torka,
—nurse, s. torramma (som icke ger
di); sjukvakterska. -rubber, S.
bo-nare, glattare, -shodd, a. torrskod.
Dryad, s. skogsnymf.
Drying-loft, s. torkvind, -place, $»
torkställe, torkningsplats, -yard, &
torkställe.
Dual, a. tveggehanda. -, 8. T. dualis.
Dub, s. slag, släng; dubbning; pöl,
dyngpuss. -, v. a. slS, dubba (till
riddare); kapun era; nämna, gifva titel
af. -, V. n. T. arbete ell. hugga
med skarfyxan. —fly, 8. vattenfluga.
Dubi||ety, -OSity, 8. tvifvelaktighet.
-OUS, a. tvifvelaktig, obestämd, otyd.
lig. -OUSnesS, 8. tvifvelsmål, ovisshet.
-table, a. tvifvelaktig,
s. tvifvel.
Ducal, a. hertiglig.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
