Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en tråsvälta (ett kullfallet träd) eller som ett
baketråg“. (Värend och Virdarne I. 278.)
Sid. 62. Och flögrönnen bugar och nattvioln niger.
Liksom bland djuren vargen, ormen, ugglan m. fl.
stå i synnerlig gunst hos de trollska makterna, så
äro bland växterna misteln, flögrönnen, nattvioln o. a.
dem särskildt behagliga. De skäl, för hvilkas skull
misteln och rönnen äro det, finnas lätt utaf de gamla
gudasagorna. “Misteln, det ondas redskap, brukades
sedan till trolldom och hemliga konster...
“vidskepliga kristna söka rönn, isynnerhet flögrönn, än i dag
begärligt, såsom ett redskap till hemliga konster“.
(Sagohäfder I. 20.) Hvad vidkommer nattviolen,
(satyrium) så beror det väl på allmogens tro att
doften af denna blomma “lockar till älskog“ och att hon,
liksom den lystna skogsfrun sjelf, först i skymningen
gifver sin berusande närvaro tillkänna, äfvensom
der-på, att dess blommor af kloka gummor begagnas till
beredande af kärleksdrycker.
Sid. 63. Hur vådligt ljuf, hur yppigt skön.
Alla beskrifningar stämma deri öfverens, att
Skogsråts utseende är i högsta grad förföriskt oth
hennes uppförande ystert och lättfärdigt. Någon gång
anmärkes, dock icke såsom minskande hennes
sin-liga tjuskraft, att blicken är något skelande, att rö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
