Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—.Hin! men så att allt annat kan falla honom till!
viskade Frosten till mig.
— Det är verkligen gott i dessa yttersta tider att här
är någon, som har sin lust i ordet, fortsatte hon.
— Mm, murrade Frosten bakom mig. Oamla kattor
lapa också mjölk!
— Jag kan gärna säga det för dig, Sven! sa hon.
Jag tror han är glad vid Qertrud. Han kan sitta långa
stunder och se på henne, och hans ansikte blir
alldeles som förklarat!
— Då sitter han och räknar ut intresset på hennes
pengar! viskade Frosten.
— Ja, skall jag säga min tanke, sa jag, så är han
rent för söt i munnen, och inte talar han som annat
folk heller, utan rör samman en hop utländska ord,
som han vränger till — se, jag ska säga: jag har läst
en hel del, så jag kan nog kritisera en sådan där en,
som ingenting kan, men skall göra sig till och vara
fransk i tungan.
— Och så tycker jag han är rent för gammal till mig,
tyckte Gertrud.
— Du tycker, ja! Sådana där småtöser tycka alltid,
men det är inte alltid de tycka det som förståndigt är.
Du är nog en klok tös, klokare än många, och dét har
alltid varit karaktär på dig, men si, du vet inte vad det
är för en allvarlig sak att gifta sig.
— Nej, jag har ju aldrig försökt, sa Gertrud så
oskyldigt.
— Jag vill visst inte tvinga dig, sa Johanna, men
det skulle va så gott för mig att veta, att när jag går
bort, så kunde du ha en rättskaffens man att lita till!
— Det skulle då vara en annan än Pettersson, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
