Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hur bra andras ä, tycker en ändå bäst om sina egna.
Och du kan också bli en gammal käring — —.
— Inte med det första — jag har nyss fyllt 25, du!
sa änkan. Och inte ska du inbilla dig att jag sitter
och friar till dig, om du vill ha en annan, men du ä
gu för god att gå på strutt för Martina i alla dina
ungdomsdag Hälsa henne att det var Bengta Skräddarens,
som sa det!
Och därmed gick hon bort och snöt talgljuset på
byrån.
Lars tog och satte sig att spela kort, men han följde
Bengta med ögonen hela kvällen, och om natten låg
han vaken och tänkte en hel hop.
Kvällen därpå drev han som vanligt in om till
Martina. Hon var sur i synen och såg ut som om hon
stått och malit senap.
— Nå, du var på höstagille i går, förstås?
— Har man varit med och slitit, kan man väl vara
med och roa sig också, när det ingenting kostar, tycker
jag.
— Att det kan vara ett nöje att flänga åstad pa det
viset! Timme efter timme! Vad blir det för behållning
av det?
— Hm! Där är mycket annat som man i sin
enfald håller i med år från år, du! Och har inte mer
behållning för det — och inte mer glädje heller!
— Skulle jag ta det åt mig?
— Den som är våt, kan torka sig — om han tycker
han är närmast till det. Vet du vad för ett
vedernamn de ha gett mig?
— Lars Vante! Det är väl inte min skuld?
— Såå! Ja, det namnet hade jag nu inte hört, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
